Om tankar kunde lösa problem

Om Tankar kunde lösa problem
Då skulle de redan ha gjort det!


Har du känt dig så här någon gång? Att tankarna om dig själv och livet får dig att bli galen??? 

För många år sedan, det är över 10 år nu så minns jag att jag satt på min veranda och önskade att jag sov. Varje tanke jag hade i mitt huvud gjorde så ont, de var som ett öppet sår och där någon stack in kniven i såret.

Jag är lärd som de flesta andra att försöka lösa ett problem genom att komma fram till ett svar, alltså att hitta orsaken till varför det är som det är men något som jag inte önskar.  Jag mådde oerhört dåligt i mig själv och genom åren mådde jag bara sämre och sämre. Ju mer jag kom fram till att orsaken till mitt elände var, desto mer vilsen, sorgsen var jag. Ingen orsak eller anledning gjorde mig någonsin riktigt lycklig. Det fick mig att fortsätta att söka, för jag mådde ju inte bra. Det jag hittade var olika förklaring och hur skulle det kunna göra mig lycklig? Ett svar kan inte ge lycka! Ett svar är att komma fram till att det är så här det är! Ett svar ger den begränsning som vi inte kan övervinna! Har jag ett svar kan jag bara ha det i livet. Så tex om jag kommer fram till att orsaken till att jag inte har fungerande relationer beror på att jag inte hade en pappa som växte upp tillsammans med mig. Så är det vad jag äger. Det är vad jag har. Ok och sen då? 

Det vi gör är att vi går tillbaka till det förflutna för att hitta en orsak till varför något inte fungerar för oss i livet oavsett område som om det skulle vara svaret på vår lycka i framtiden. Jag har lärt mig att det inte alls fungerar så. Jag har lärt mig att det förflutna inte har något med framtiden att göra. Vad jag vill att min framtid ska innehålla skapar jag genom de val jag gör idag. 

Jag trodde verkligen att det var något som var fel på mig. Jag behövde förändras för att duga och för att kunna ha det som jag ville ha i livet och för att andra skulle kunna älska mig. Jag testade allt mellan himmel och jord och jag jobbade med att vara positiv och att älska mig själv. 

Jag var en riktigt duktig analytiker och jag kunde verkligen hitta orsaken och anledningen till varför saker och ting var som det var i mitt liv och även i andra människors liv. Många sökte sig till mig just för att jag säg kopplingen mellan deras känsla och händelser i deras liv. 

Så om tankar kunde lösa våra problem så borde det ha gjort det för länge länge sedan. Eller hur? Så tänk om det här med att hitta en orsak, en anlening är fällan som gör att vi aldrig någonsin upplever det vi faktiskt önskar uppleva? Så mycket som jag har tänkt och tänkt åt andra och samlat information, läst i böcker, gått olika kurser, varit på alternativa behandlingar osv... Inget av det gjorde mig verkligen lycklig eller skapade det jag önskade i mitt liv. ÄR det inte det som vi söker när vi mår så dåligt och när de negativa tankarna om oss själv är så mörka att vi själv drunknar i dem och depressionerna blir kroniska? 

När jag för ca 6 år sedan kom i kontakt med Access så fick lära mig något helt annorlunda och hela mitt iv började att förändras. Jag fick bla lära mig att 98% av våra tankar inte tillhör oss själva. OMG VA?? jag har tänkte extremt mycket jobbiga tankar genom åren och här fick jag alltså börja titta på det här från ett helt annat perspektiv. Jag var också så långt ner som jag kan komma, jag var totalt utslagen i en oändlig sorg, depression och olycka. Så jag var också villig att testa det här för det här var det ingen som sagt tidigare, jag hade inte läst om det någonstans. 

Jag fick börja se på mig själv från ett nytt perspektiv och jag fick lära mig att tanken är ett beräkningssystem som endast kan beräkna den information som den har - den har inte förmåga att skapa en möjlighet eller en annorlunda framtid! Det var verkligen det jag önskade mig, för jag upplevde att jag testat allt mellan himmel och jord och jag upplevde bara mörker. Så jag ville defensivt ha en annorlunda framtid. 

Det jag också fick lära mig är att vi själva är källan till möjligheterna i livet. Vist jag kände till att vi var skaparen till vårt liv. Jag kunde inte förstå varför jag skapade allt hemskt, eländigt och mörkt och dömde mig själv extremt för det. Jag fick också lära mig mer om dömande och om vi har det i vår värld så är det vad vi skapar.  Jag hade aldrig någonsin fått det här perspektivet på oss själv tidigare, hur vi skapade det vi inte önskade ha och hur vi kunde börja välja för att faktiskt skapa det vi önskade. Det var verkligen att få tillgång till det som jag saknat i många böcker att verkligen vara skaparen, katalysatorn och mottagaren. När vi fungerar från möjligheten istället för problem så fungerar vi från kapaciteten av att uppfatta, veta, vara och ta emot. Det var ingen som pratat om det tidigare. Ingen pratade om tankar som något som vi kunde uppfatta, det handlade alltid om att förändra tanken på ett eller annat sätt för att skapa det vi ville ha. Jag trode att allt som pågick i mitt huvud verkligen var mitt och OMG tänk om jag inte är så fucked up? Vi är så lärd och så vana vid att vara i tanken, i känslan och i de olika sinnesstämningarna och tror att de är lösningen. Jag provade ju om och om igen att affirmera, lyssna på positiva budskap osv... Så tänk om det inte är lösningen? Jag minns också en gång där jag ok ... jag provar igen, det kanske fungerar den här gången. Så tänk om det finns ett helt annorlunda sätt en vad vi är lärd? Tänk om vi kan göra något annorludna för att få ett annorlunda resultat?

Vi använder tankarna för att inte fungera som källan till möjligheterna och skapandet i vårt liv.Vi har så mycket mer kapacitet en vad vi utgör oss för att vara. Vi har inte blivit lärd att fungera från vår medvetenhet eller vår storhet. Vi lägger locket på vår medvetenhet och genom tanken så håller vi oss borta från att vara närvarande i vårt eget liv. Tanken står i vägen för vårt skapande och våra möjligheter. En tanke kan inte skapa möjligheter. Det här var ju så annorlunda mot allt jag tagit till mig tidigare där man pratar om tanken som skapande. 

Vi använder alltså tankar istället för att vara i vårt vetande. Vi använder känslor istället för att vara i vår uppfattning och vi går i motstånd och reaktion eller anpassning istället för att var i total mottaglighet. 

Wow ... det här var något nytt och det förändrade hela mitt liv! 
Vad mer är möjligt när vi börjar fungera från vår oändliga kapacitet och förmåga att skapa istället för att vara i vår begränsande värld där vi använder tankar och känslor, slutsatser och svar? 

Det jag fick börja lära mig var att börja skapa och vara i frågan. Allt var så bakvänt mot allt som jag lärt mig och wow.... min lycka, min glädje och min tacksamhet till mig själv har genom åren bara ökat. Hur blir det ännu bätte än så? Allt jag fick lära mig kommer från Access Consciousness och innehåller tekniker processer, nycklar som transformerar och ger dig möjligheten att ha tillgång till ditt vetande, ditt varande och där du har tillgång till att skapa ditt liv så som du önskar och vet borde vara möjligt.  

Kommentera gärna: